Sjukstuga

Då var det dags igen... Det började med att Theo hamnade i inflensan o låg ca 5 dagar :( Sen gick han tillbaka till dagis 2 dagar senare.. Han hann att gå 2 dagar innan det var dags igen. Han vaknade med 39.3 i temp :( Sen efter ca 15 min blev han snabb i andingen så det blev att jag fick ringa 112... När vi kom till barnakuten så var febern uppe i 39,7 med alvedon i kroppen så dem gav han mer medicin sen efter ca 1 timmer kollade dem tempen igen o då hade han 40,7 :( Han sov mest men då fick han mer alvedon.. Men vi blev inlagda för dem ville ej skicka hem han i det tillståndet han var i.. Sen under dagen blev han piggare men var isolerad på avd.. På kvällen tog dem om snabbsänkan som var 9 på morgonen den ska ligger under 8, när dem tog den på kvällen var den 35, så han blev skickad på lungröngen.. Den visade att han hade fått lunginflammation... Vi fick stanna ett dygn på sjukhuset för att sen åka hem o fortsätta behandling då var det onsdag så vi höll han hemma från dagis tors och fredag.. Läkarna sa att han kunde gå på torsdagen men vi tyckte att han behövde ta det lugnt.. Sen kom han tillbaka till dagis i måndags.. Han gick måndag o tisdag... Natten till idag skrek han i 2 timmar i sträck vet ej varför :( Sen när vi skulle väcka han kl 6,40 för att göra vid oss till dagis , dem skulle gå på utflykt ( Theos första). När han sitter i mitt knä ser jag att det är blod i örat o det rann fortfanade :( Jag ringde först 1177 men där var det 23 förre mig i kö. Så det blev 112 iställer iochmed att han går på Waran :( När vi stod o väntade på ambulansen blev han jätte ledsen o tog sig på huvudet så jag fick ringa dem igen så dem prioterade upp han.. När dem såg örat så sa dem bara att vi skulle sätta oss på båren o att det skulle bli en pro etta in... När vi kom in så konstatera dem att det var öroninföamation. Dem vet ej om trumhinnan gått sönder eller ej, vi ska in på fredag ien :(.. Vi tog även pk-prov idag det låg på 4,0 ska ligga mellan 2,0-3,0.... Dem sa att vi ska ringa dem imorgon o säga hur han är...

Kram alla

Min älskade lillebror och Theos älskade morbror

Min lillebror är en person som alltid funnits för mig när jag var yngre.. Vi har alltid haft lite ombytta roller :) .... Vi har typ aldrig bråkat vilket är skönt.. Jag minns en dag vi bråkade det var den 9/4-2004 och vi blev inte vänner innan jag o vår syster satte oss i bilen... Några timmar senare var jag och min syster med i en trafikolycka där vi körde in i mitträcket på motorvägen men som tur var så körde bara syrran i 70 km vilket räddade oss :)...Sen den dagen har vi alltid sagt att vi älskar varandra när vi går ifrån varandra var vi än är och när vi pratar i telefon... För efter den olyckan insåg vi hur snabbt man kan förlora någon man älskar... Det är även hans förtjänst att jag står där jag är idag, för i skolan blev jag väldigt mobbad och tänkte många gånger att varför ska jag leva ingen tycker om mig ändå.. Men varje gång dem tankarna kom upp så tänkte jag på min underbara lillebror o då kom jag på varför jag skulle leva... Sen den 4/11-2001 blev jag även faster till en underbar pojke så då fick jag ännu mer att leva för.. Har blivit faster en gång till o moster 2 gånger till även det till pojkar <3
När jag skickade medelande till min lillebror att jag skulle ha barn var han i Grekland men lovade att komma hem innan jag skulle födda. När vi sen fick smällen att vårt barn inte var frisk o ingen visste om den skulle överleva så visste jag knappt hur jag skulle säga det till verken lillebror eller någon av dem andra 2 syskonen... Men min lillebror har alltid funnits för mig under graviliteten och när Theo väl föddes men vi var jätte rädda alla varje dag om han skulle överleva eller vi skulle förlora han men när han var 20 dagar visade han att gud inte skulle få hämta han utan han kämpade sig igenom en blodpropp vilket ingen trodde att han skulle klara inte ens kirurgorna :(.....




Jag är glad att du är min lillebror och jag älskar dig av hela mitt hjärta glöm aldrig det